# Rapportera samägda nötkreatur: märkning och sjudagarsregeln *2026-11-07* > Den som är registrerad på anläggningen ansvarar för att varje förändring för samägda nötkreatur rapporteras till CDB inom sju dagar. Här går vi igenom märkning, frister och stalljournal. När flera personer delar på nötkreatur måste djuren ändå märkas, anläggningen registreras och varje förändring rapporteras till Jordbruksverket. Den som är registrerad som aktör på anläggningen ansvarar för att rapporteringen blir gjord i tid, och det gäller även när djuren ägs av flera. Här går du igenom vem som gör vad, vilka frister som gäller och vad som händer om reglerna inte följs. ## Vem ansvarar för rapporteringen Det är den som är registrerad aktör på anläggningen där djuren står som ansvarar för att rapporteringen blir gjord i tid. Det avgör alltså registreringen, inte vem som står på köpekontraktet. I en samägd besättning bör samägaravtalet därför säga vem som sköter rapporteringen och vem som har inloggning till CDB Internet, nötkreatursregistret. Tar du över ansvaret för djuren och driften på en anläggning ska du registrera dig som ny aktör på anläggningen i samma e-tjänst som när en ny anläggning registreras. Du kan också låta ett ombud sköta rapporteringen. Ombudet ska då på begäran från Jordbruksverket kunna visa upp en fullmakt från djurhållaren. ## Märkning: gula öronmärken och elektronisk märkning Nötkreatur ska vara märkta i båda öronen med gula originalmärken. Originalmärket visar landsbeteckningen SE, födelseanläggningens registreringsnummer, individnummer och kontrollsiffra. Du kan i stället välja ett godkänt elektroniskt öronmärke i ett av öronen. Djurets andra öra märks då med ett vanligt öronmärke. Djur som du köper in ska inte märkas om. De behåller sin märkning. Kalvar ska märkas senast 20 dagar efter födseln, och kalvens födelse ska rapporteras senast sju dagar efter att kalven märktes. ## Sju dagar: vilka händelser du ska rapportera Alla förändringar för nötkreatur på anläggningen ska rapporteras till centrala nötkreatursregistret, CDB, senast sju dagar efter att händelsen inträffat. Enligt Jordbruksverket gäller det bland annat: - födslar - försäljning och export - köp och import - slakt på slakteri - hemslakt - avlivade eller självdöda djur - tillfällig flytt till annan registrerad aktör Som exempel: säljer du en ko den 3 november ska rapporteringen vara gjord senast den 10 november. Om du skickar rapporteringen med post måste den ha kommit fram till Jordbruksverket senast tre dagar efter sjudagarsfristen. I normalfallet ska både säljaren och köparen rapportera en försäljning. Då går djuret att följa även om den ena parten blir sen. Att vänta med rapporteringen tills köparen gjort sin är därför ingen bra rutin. ## Tillfälliga flyttar och betesdjur Vad du ska rapportera vid flytt mellan egna anläggningar beror på hur du för journal. För du stalljournal behöver du inte rapportera flytten till CDB om anläggningarna ligger i samma eller en angränsande kommun. Du för i stället ut djuren som tillfälligt ute i huvudjournalen och för tillbaka dem när de kommer hem igen. Rapporterar du elektroniskt till CDB i stället, till exempel i CDB Internet, ska tillfällig flytt mellan egna anläggningar rapporteras till CDB. Det gäller även när anläggningarna ligger i samma kommun. Tar du emot nötkreatur tillfälligt från en annan registrerad aktör ska det rapporteras till CDB som tillfälligt inne. Djur som är rapporterade som tillfälligt ute tillhör fortfarande besättningen på anläggningen de kom ifrån. Om du har djur på bete hos en annan registrerad aktör och skickar dem till slakt direkt från betet, ska slakten rapporteras på din anläggnings registreringsnummer, inte betets. För mer om vem som har ansvar för djuren på annans mark, se vår artikel om [nötkreatur på annans mark](https://samkreatur.com/artiklar/notkreatur-annans-mark). ## Stalljournal: vad du ska skriva ner Den som håller nötkreatur ska föra en stalljournal, om du inte använder undantaget nedan. Journalen ska visa djurart och kategori, till exempel kött- eller mjölkdjur, samt antalet djur. Den ska också innehålla varje djurs identitet, födelsedatum, datum när ett djur kommer till eller flyttas från anläggningen och från vilken anläggning det kom. Vid död, slakt eller försvinnande ska datumet noteras. Om ett djur fått nytt id-nummer ska det ursprungliga numret och skälet anges. Förändringar ska föras in i journalen inom 48 timmar. En läkemedelsjournal ska också föras. Undantaget gäller om du rapporterar till CDB i CDB Internet eller i en annan elektronisk kanal. Då behöver du inte föra någon stalljournal, men du ska i stället rapportera de extra uppgifterna elektroniskt till CDB. Läkemedelsjournalen går inte att ersätta på det sättet. Väljer du att rapportera på blankett behöver du föra stalljournal. Detta är viktigt eftersom djuren ska gå att spåra vid ett sjukdomsutbrott. Uppgifterna används också när stöd handläggs och kontrolleras. ## Vad händer om reglerna inte följs Bristande rapportering kan ge avdrag på dina stöd. Det är därför en bra rutin att kontrollera rapporteringarna i CDB Internet varje månad, särskilt efter att ett djur sålts eller slaktats. ## Vanliga misstag - **Båda väntar på varandra.** Säljaren tror att köparen rapporterar, och köparen väntar på säljaren. Bestäm i förväg vem som gör det. - **Kalven märks men rapporteras inte.** Sju dagar gäller efter märkningen, inte efter födseln. - **Ett ombud utan fullmakt.** Ta fram fullmakten innan Jordbruksverket frågar efter den. - **Fel anläggning.** Rapporten måste kopplas till rätt registreringsnummer, annars syns flytten inte där den ska. - **Ingen journal för delägaren.** Samägda djur ska ändå ha en journal per produktionsplats. ## Vanliga frågor **Måste jag märka om ett köpt djur?** Nej. Djur som köps in ska behålla sin märkning. **Hur lång tid har jag på mig att rapportera?** Sju dagar efter att händelsen inträffat. För kalvar gäller sju dagar efter märkningen, och märkningen ska ske senast 20 dagar efter födseln. **Vem är ansvarig när flera äger djuren?** Den som är registrerad aktör på anläggningen ansvarar för rapporteringen. Samägaravtalet kan reglera hur kostnader och arbete fördelas mellan delägarna, men det ändrar inte vem som är registrerad hos Jordbruksverket. För hur samägda djur hanteras i praktiken, se [samägda nötkreatur med familj](https://samkreatur.com/artiklar/samaga-notkreatur-familj). **Var rapporterar jag?** I CDB Internet, Jordbruksverkets e-tjänst för nötkreatur. Reglerna i artikeln är hämtade från Jordbruksverket.